Disciplinlärare i Malaysia

Jag har en kompis som har en egen serie där han gör narr av sitt eget liv, ungefär som Rocky gör på svenska. Han är alltså från Malaysia och det är lite roligt för mig som utlänning att läsa om de kulturella skillnaderna i vardagen.

Idag fastnade jag för en gammal serieruta som han gjorde i Maj förra året, nämligen den om en disciplinlärare som klippte håret på hans kompis. Inte hela huvudet, bara ena sidan – på så sätt så är man tvingad att klippa resten själv. Enligt honom så gör de alltid på det sättet, de kollar även naglar och slår barn/tonåringar som inte sköter sig. De patrullerar speciellt när det är lektioner och ser till att ingen skolkar, kanske vore det något för svenska skolan?

Här är en länk till serien som är på engelska.

Malaysiska disciplinlärare

Publicerat i Asiatiskt skolsystem, Asien, Malaysia, Singapore, Skolan/Skolsystem i Asien, Studera, Svenska skolan, Sverige | Lämna en kommentar

Kina hotar med ”konsekvenser” angående Nobelpriset (igen)

Varför Kina, varför?

Så många gånger har jag försvarat Kina i denna blog, att de går framåt när det gäller mänskliga rättigheter osv. Att deras regim till viss del är missförstådd och att västvärlden är väldigt enögd i sin kritik mot Kina.

Den här gången kan jag inte försvara Kina, det är en sak att vara emot att en man som ”skadar” Kinas regim. Men att gå så långt som att hota övriga länder som deltar i ceremonin, det är otroligt lågt. Just när man tror att Kina börjar bli mänskligare så delar de ut ett slag i ansiktet.

Det visar att Kina har en lång väg att gå, jag är rädd att de faktiskt ser utdelningen av priset som en provokation från västvärlden. I Kina finns fortfarande en ”vi-mot-dem” mentalitet mot hela övriga världen, ett stolt folk som väldigt lätt tar saker och ting personligt och således också tar illa upp.

Jag tror inte att det kommer stoppa något land från att delta i ceremonin ändå, ett onödigt hot från Kinas sida.

Publicerat i Asien, Kina, Politik | Lämna en kommentar

Singapore – världens bästa land för företag

Singapore toppar återigen listan som världens bästa land att starta upp företag i. Det är så jag tolkar det i alla fall, när jag pluggade i Singapore så var det något varenda föreläsare skröt om. I Singapore kan man starta upp ett företag från 0 på bara fyra dagar. Men man ska komma ihåg att det krävs att en singaporean är med i företaget i någon form.

”De kriterier som mäts är bland annat skattebetalningar, hur snabbt man kan få tillgång till el och datauppkopplingar, handel över gränserna samt tillgång till krediter.”

Singapore är fascinerande på många sätt och vis, ta grannländerna som exempel så är de raka motpolen. I Malaysia vet jag att en viss procent av antalet anställda måste vara malaysier, dessutom måste ägandet till viss del vara malaysiskt. Jag minns tyvärr inte den exakta procentsatsen. I Indonesien sägs det att det tar upp emot ett år att registrera ett företag med alla byråkrati och korruption som råder. Singapores regering är medvetna om att de måste vara otroligt effektiva för att vara ett attraktivt land att investera i. Deras ekonomi lever på det, det finns även många generösa tillägg för nystartade företag som t.ex. att man de första två åren inte betalar moms så länge företaget inte omsätter mer än ca 5 miljoner svenska kronor.

Alla som drivit ett företag eller i alla fall läst entreprenörskap vet att de första 2 åren är mest kritiska, och om man säger till investerare att man räknar med att göra vinst inom 18 månader så kommer det anses som optimistiskt. Därför är det en väldigt bra deal av regeringen att man ger alla förutsättningar som man kan.

Publicerat i Asien, Singapore | Lämna en kommentar

En hemsk sida av den kinesiska skolan

Det som verkar intressera läsare mest i den här bloggen har varit diverse sökningar på kinesiska skolan osv. så jag tänkte skriva om en annan hemsk händelse som en kinesisk tjejkompis råkade ut för.

När hon fyllde 9 år så fick hon en ny klänning av sin mamma, hennes mormor hade sytt dit nya detaljer på den för att den skulle vara extra fin. Jättelycklig över sin nya klänning gick hon till skolan med ett stort leende och visade stolt upp den. När hon kommit in i klassrummet och satt sig ner så stirrade hennes kvinnliga lärare på henne med en mörk blick och beordrade henne att komma fram och ställa sig upp inför alla i klassrummet. Med tanke på att det är 50-60 personer i ett klassrum i kinesiska grundskolan så var det en stor sal.

Hennes lärare ryckte tag i klänningen och tog sönder den och skrek ”skilsmässobarn ska inte ha nya fina kläder, du förtjänar inte det!” och fortsatte riva sönder klänningen i bitar. Hennes föräldrar var skilda alltså var hon inte lika mycket värd som andra barn i lärarens ögon. Det här utspelade sig alltså på slutet av 90-talet i Kina.

Gråtandes gick hon hem och har än idag inte berättat om händelsen för sin mamma eller mormor. När hon berättade om händelsen för mig så brast hon ut i gråt och sa om och om igen att ”Kina var annorlunda på den tiden, det har förändrats mycket sen dess”. Det är en sak att läsa om en sådan här hemsk upplevelse och en helt annan sak att ha någon gråtandes berätta den framför dig. Det var över ett år sedan hon berättade det här för mig men det har satt sig starkt i mitt minne.

Hur kan människor vara så onda mot ett barn?

Publicerat i Asien, Kina, Kinesiska skolan, Skolan/Skolsystem i Asien | 1 kommentar

Angående Afghanistan – ett svårt val

Jag förstår verkligen båda sidor i den här frågan. Dels vill man ta hem svenska styrkor från Afghanistan så fort som möjligt och dels vill man behålla styrkorna för afghanernas egna skull. Det är väl ytterst troligt att talibanerna tar över så fort svenskarna lämnar området och det är väl ändå ett väldigt bra skäl att stanna kvar.

Den här bloggen handlar ju mycket om att ge ett internationellt perspektiv på saker och ting, därför måste jag naturligtvis använda andra länders strategi. Singapore har armé i Israel, Afghanistan och Irak eftersom man vill att armén ska få krigsträning, är det ett sunt argument? Det gör väl ingen skada så länge det också gör nytta för civilbefolkningen.

Japan får enligt konstitutionen som skrevs efter andra världskriget (av USA) inte ha en offensiv armé, bara en armé för försvar. Därför har även de krigsträning i Afghanistan.

Huvudsaken bör väl ändå vara att hjälpa Afghanistan och jag har för mig att jag läste någonstans att bidraget som Sverige skickar är mindre än kostnaden för att ha soldater där nere. Kanske inte så konstigt med tanke på hur dyrt det är med en armé men ändå lite osmakligt eftersom målet är att bygga upp landet.

”Även om Afghanistan kan ta över säkerhetsansvaret så kan svensk militär komma att stanna betydligt längre än till 2014. De stödjande insatserna ”kommer med all sannolikhet att fortsätta under betydande tid därefter”, skriver utrikesminister Carl Bildt på sin blogg.”

Det är svårt för mig att sitta här och säga hur lång tid det kommer att ta men 2014 känns väldigt optimistiskt, Afghanistan styrs av en olika krigsherrar som sätter skräck i byarna på landsbygden och Talibanerna har styre över ca 10% av landet som är 1,5 ggr större än Sverige. Det påminner lite om feodaliska Kina med tanke på krigsherrarna men år 2010 känns det mycket omodernt och onödigt.

Jag kan inte sammanfatta min egen åsikt men nu när Sverige väl är på plats är det också en skyldighet att avsluta ett påbörjat jobb att bygga upp Afghanistan, sen vet man aldrig hur lång tid det tar så det känns väldigt tidigt att prata om det med tanke på hur mycket jobb som är kvar.

Publicerat i Afghanistan, Politik, Sverige | Lämna en kommentar

En tanke skickas till mina koreanska vänner som tjänstgör nära gränsen

I Sydkorea satte man upp skottsäkert glas i en gränsby till Nordkorea. Jag har en hel del vänner som gör lumpen i Sydkorea och patrullerar nära gränsen så det är klart man blir orolig när man hör om Nordkoreas eldgivning på sistone.

Jag har skrivit om den hårda värnplikten i Nord- och Sydkorea tidigare i bloggen. I Sydkorea är det stenhård träning i 2 år medan Nordkorea har minst 10 år, och det lär knappast vara allt. Frågan är hur länge Nordkorea kan hålla ut som nation nu när Kim Yong Il ligger döende och hans son tar över.

Mina koreanska vänner pratar inte så mycket om det, japanerna däremot har inte särskilt höga tankar om Nordkorea eller Kim Yong Ils son. Det var ju en tidigare japansk kock i Nordkorea som har givit ut den mesta informationen om sönerna, enligt honom är de två äldre sönerna inte kapabla att ta hand om landet, eller knappt sig själva. Sjukdom pratas det om, någon form av förståndshandikapp. Men allting är propaganda mellan länderna så man ska ta det med en nypa salt. Men nu verkar han i alla fall få rätt i att den yngsta sonen som är utbildad i Schweiz tar över. Vi får verkligen hoppas att han är en mer human ledare och får ett stopp på den sista fronten i kalla kriget.

Publicerat i Asien, Nordkorea, Politik, Sydkorea | Lämna en kommentar

Jag ser en skillnad på de två fallen Sahlin och Arkelsten…

…och skillnaden är den att så vitt jag vet så påverkar inte Stockholm Open svensk eller internationell politik nämnvärt. Det blir svårt att stå dem i skuld. Ändå så blir Sahlin beskylld för att ha tagit emot dem som muta.

muta
få någon att utföra en (olaglig eller osjyst) handling genom att ge pengar, gåvor eller andra tjänster till denne

Så vad exakt ska Stockholm Open få Sahlin att göra? Skänka pengar till tennisen?
Det är kotym att bjuda in hedersgäster till sådana här evenemang och det är det som är skillnaden.
Sen kanske det borde finnas gränser och riktlinjer för det också men jag tycker nog att man kan räkna Sahlin som en privatperson i det här sammanhanget.

Publicerat i Politik, Sverige | 2 kommentarer

Absolut nolltolerans, man får aldrig ta emot gåvor som förtroendevald!

Varför förstår inte Sofia Arkelsten att hon måste avgå?

När jag läste cross-cultural management på universitetet så tog man upp ett sånt här lustigt missförstånd mellan ett brittiskt och ett koreanskt företag.

Det koreanska företaget gav den brittiska chefen en dyr penna som gåva, han kunde inte ta emot den och tackade vänligt nej eftersom han inte har rätt att ta emot gåvor.

Koreanerna förstod inte och trodde att det var gåvan det var fel på och gav en dyr vas istället. Ännu en gång tackade britterna nej eftersom det var så reglerna var. Sen fortsatte det så klart, koreanerna kom med dyrare och dyrare gåvor eftersom de inte förstod att det inte var tillåtet i västerländska företag.

Är Sofia Arkelsten korean? Nej! Därför borde hon förstå att hon inte får göra så här.

Publicerat i Politik, Sverige | Lämna en kommentar

Åkesson får inte gå på nobelfesten

Jag pratade med en dansk vän timmarna efter valet när SD kom in i riksdagen. Jag sa att Sverige inte vill bli som Danmark, därför vill vi inte ha med dem att göra. Han blev lite sur och sa att ”Danmark vill inte bli som Sverige där inte demokratiskt valda partier får samma utrymme och möjlighet som andra partier”.

Med det i åtanke, är det elakt beslut att inte låta Jimmie Åkesson gå på Nobelfesten? Nej, det är det inte. Det här handlar inte om politik i grund och botten, Nobelstiftelsen bjuder väl vem de vill till sina fester precis som alla andra. Att alla andra partier är inbjudna varje år har inget med saken att göra, jag tycker att Sverigedemokraterna är alldeles för oseriöst som parti för att förtjäna en inbjudan. Någonstans måste man dessutom dra en gräns, skulle Hitler vara inbjuden?

Hursomhelst, Nobelstiftelsen är grundat på en privatpersons donation (Alfred Nobel) och det är alltså inte statligt. Det är sorgligt att Sverigedemokraternas sympatisörer ska få vatten på sin kvarn och att media ska hänga ut dem som mobbade av de andra partierna, det här är politiskt men samtidigt inte politiskt.

Publicerat i Politik, Sverige | Lämna en kommentar

Stackars lilla Arkelsten kan inte reglerna?

Sofia Arkelsten blev bjuden på studieresa av Shell och har framhävt dem som ett gott exempel i riksdagen.För mig så spelar inte efterspelet så mycket roll, hon får säga och tycka vad hon vill som Shell men förtroendevalda får inte ta emot gratisresor eller andra gåvor. Därför tycker jag att det är löjligt att försöka försvara det ens. Reinfeldt välkomnar dock en utredning och det hoppas jag verkligen att det blir.

Korruption är det värsta som kan hända ett samhälle, som att bygga ett torn med en ostadig grund. Det här kanske inte är korruption, det tror jag inte, det hoppas jag att det inte är. Men det är här vi drar gränsen, politiker får aldrig ta emot gåvor och det vet Sofia Arkelsten om, oerhört klantigt och det är väl tur att hon försvaras av Reinfeldt för egentligen borde hon ha sparken direkt.

Publicerat i Politik, Sverige | Lämna en kommentar